Dan Isacson                                2007-01-01

I samband med Högskolans 30-årsjubileum blev jag intervjuad av Barometern.

Man önskade ”att jag helt kort berättade om en viktig milstolpe i HiK:s historia.”

Det var ingen lätt uppgift! Jag var rektor under 18 år från Högskolans start, år 1977. Dessförinnan hade jag huvudansvaret för planeringen av Högskolans framväxt i organisations-kommittéer, lokalt i Kalmar och regionalt i Lund – i min egenskap av rektor för Lärarhögskolan.

SÅ HÄR SKREV JAG SPONTANT:

Det är inte lätt att svara kort! Som Ni förstår är jag engagerad i grävningen för flera fundament - kanske 20 av de antydda 30 metaforiska milstolparna.

Heidenstams poesi ger mig associationer – när han står inför dilemmat att välja den vackraste platsen..

”Kring halva jorden jag letat har

en punkt, som jag vackrast fick kalla.

Så vackra voro de alla,

att ingen vackrare var”

Mitt dilemma är av samma sort! Vilken av följande händelser tycker Du att jag bör välja som en milstolpe?

1     Skall jag välja en händelse som fick en avgörande betydelse för U68:s förslag och sedermera departementets - att Kalmar skulle bli en primär utbyggnadsort, en ny högskola, år 1977?

¬    Kalmars landhövding Erik Westerlind stödde i vår egen planeringskommitté tanken att vi (djärvt) skulle satsa på naturvetenskap. Andra, föga visionära idéer om att en socialhögskola skulle kunna bli vår bygds utvecklingskraft, fick stå tillbaka. Han hade perspektivet (som tidigare statssekreterare i utbildningsdepartementet).

¬    Vi försåg U 68:s (1968 års utbildningsutredning) huvudsekreterare Gunnar Bergendahl med analys- och utredningsmaterial. Vi pläderade för Kalmars sak och försåg honom fortlöpande med våra motiv och utvecklingstankar.

2      Eller skall jag välja ett dramatiskt beslut i Tylösand med organisations-kommittén för södra högskoleregionen 1976? I den fanns såväl politiker som sakkunniga från universitetet och några av de blivande högskolorna

(jag representerade Kalmar tillsammans med den dynamiske politikern Tor Johansson från Hultsfred).

¬    Det fanns yrkanden om att man skulle säga nej till naturvetenskaplig linjeutbildning i Kalmar. Man kastade istället ut köttben i form av enstaka kurser (av typ språk, ekonomi och facklig juridik). Det blev nattmangling och hot om reservationer som skulle splittra ett i övrigt enigt förslag. Det räddade oss i Kalmar.

3     Eller välja starten 1977 för den nya Högskolan i Kalmar -  i Sveriges nyfattiga läge, som sammanföll med regeringsskiftet 1976. Folkpartisten Jan-Erik Wickström

som inte hyllade decentraliserings-filosofin lade en ekonomiskt mager premiärbudget. Kalmar fick börja med små resurser 1977.

¬    Men vi tog tjuren vid hornen. Som nybliven rektor utlyste jag offensivt de första egna universitetslektoraten i biologi och kemi. Byråkrater i Lund höjde på ögonbrynen! Man hade nog förväntat sig ett anpassat filialbeteende.

¬    Lokalerna var vår akilleshäl. Vi föreslog ombyggnad av Norrgård och avgörandet låg slutligen efter flera motgångar hos generaldirektören i Byggnadsstyrelsen Hans Löwbeer (tidigare universitetskansler). Vid hans besök i Kalmar tog han beslutet i vår favör. Ett moment 22 var övervunnet! En verklig milstolpe som bäddade för vår positiva utveckling!

4     Eller Norrgårds invigning som säte för Institutionen för naturvetenskap med teknik år 1979. Etcetera, etcetera...

5    Eller viktiga beslut år 1985:

¬    Efter ytterligare förslag om nedläggning av sjöbefälsutbildningar blir två högskoleorter kvar i Sverige: Chalmers och Kalmar. Stig Alemyr i Vimmerby, mångårig ordförande i utbildningsutskottet, var vår trogne vakthållare och stödjepunkt. Resultat: nuvarande Sjöfartshögskolan.

¬    Regionstyrelsen (RS) beslutar ge Kalmar rätt att påbörja utvecklingsarbete för att starta lokal linje inom mediaområdet. Vi blir först i landet med högskoleutbildning inom multimedia (åren efter står Kalmarstudenter både framför och bakom TV.s kameror).

¬    Efter enträgen önskan från Kalmar prioriterar RS i Lund ekonomlinjens basblock till Kalmar. Profileringsbromsen, underhållen och omhuldad från Växjö, var lossad. Grunden läggs alltså för nuvarande BBS.

6     Eller att UHÄ föreslår att Teknikutbildning skall starta i Kalmar med bl a Verkstadsingenjör och Dataingenjör år 1987.

7      Eller kanske biomedicinens födelse?

Idéer om utbildning på området biomedicinsk kemi och bioteknik lanseras av mig och prorektor A. C. Koch-Schmidt vid en viktig föredragning i Kalmar. De stöds av Håkan Westling, rektor för Lunds Universitet. Utbildningen inrättas år 1988 efter idégivarens, universitets-lektor Anki Koch-Schmidts skickliga utvecklingsarbete. Hennes kontakter med svensk läkemedelsindustri och medicinska fakulteter förstärkte Kalmars profil och gav den kompetens som senare ledde till universitetsstatus. Andra positiva följder blev senare nuvarande Farmaceut-programmet, Apoteket AB på Varvsholmen och Optikerprogrammet (ögonforskning). Sammantaget blev detta en av de största milstolparna för dagens kvalificerade forskning i Kalmar.

8    Eller viktiga strategiska händelser 1987:

¬    På grund av förslag från departementets Resursöversynsgrupp

(bildad år 1983 och som jag ingick i) läggs proposition om nedläggning av de byråkratiska Regionstyrelserna. Det viktigaste hindret för lokal kreativitet och handlingskraft elimineras därmed.

¬    Regeringen beslutar att bankövervinster på 600 milj skall föras över till FoU vid högskolorna. Vi lyckas få datanät av Nordbanken och naturvetenskaplig utrustning av Sparbanken (forskningsbåt mm) och Handelsbanken (biomedicin).

9    Eller min idé om ett Nätverksuniversitet i Sydost – formulerad och överlämnad till utredaren Agneta Bladh år 1989:

¬    Idén om ett samverkande Sydostuniversitet formuleras första gången. Jag lägger då förslag om forskningssamverkan inom Triangeluniversitet Sydost vid Regional-ekonomiska kommitténs besök i Kalmar.

¬    Företrädare för Växjö och Blekinge inbjuds till Kalmar och beslutar att samverka för att få fasta forskningsresurser under mottot: Komplettera och ej konkurrera!

I april 1989 lägger Regionalpolitiska kommittén förslag om hur utvecklingen i svaga regioner skall stärkas genom forskning (Norrlands inland, Bergslagen och Sydostsverige). Förslaget bygger bl a på den nätverkssamverkan som lanserats från Kalmar. Man förslår att dessa regioner skall få fasta forskningsresurser.

10    Eller händelser 1989/90?

¬    På förslag av utbildningsutskottet beslutar riksdagen att grundskollärarlinjen skall återstarta i Kalmar hösten 1989.

¬    Högskolecentrum Falken invigs år 1990. Högskolan har därmed fått en identitets-skapande mötesplats med bibliotek, restaurang, kårlokaler, aula, bokhandel mm.

11      Eller några viktiga principbeslut år 1993:

¬    Högskolereformen 1993 genomförs. Den innebär decentralisering och övergång från regelstyrning till målstyrning, ett större lokalt ansvarstagande och större möjligheter att ta egna initiativ, resultatrelaterat finansieringssystem mm.

Denna reform, signerad av utbildningsminister Per Unckel, var mycket viktig för de nya högskolorna. Nu först kunde den entusiasm, idérikedom och handlingskraft som hämmats av för många beslutsnivåer, blomma ut för fullt!

¬    HiK lägger förslag till Landstingsstyrelsen om fördjupad samverkan mellan Vårdhögskolan och den statliga Högskolan i Kalmar. Samgåendet förhalas bl a därför att Landstingets ledning vill värna om filialen i Västervik som anses hotad. Förslaget genomförs dock senare.

12    Eller initiativen till en ny forskningstrategi år 1994

och som kunde fullföljas efter utbildningsminister Carl Thams beslut 1995 om rätt till forskning vid de nya högskolorna. En plan för förstärkning av högskolans forskning antas av styrelsen. I den ingår rekrytering av forskningslektorer, adjungerade professorer och professorer inom våra profilområden. Detta är ett viktigt genombrott för den rätt att bedriva forskning vid de nya högskolorna som vanns helt 1995-07-01 – vid min avgång som rektor efter 18 år.

¬    Med utgångspunkt i Högskolans profilering/strategi och samhällets och industrins behov (omvärldsanalys) utpekades följande områden för riktade satsningar, nämligen professorstjänster: bl a i  Biokemi/biomedicin, Marin biologi, Miljöteknik med särskild inriktning mot industriell automation (Länsstyrelsen hade beslutat delfinansiera tjänsterna). Kalmars första professurer tillsattes i samverkan med ett par universitet.

¬    Riksdagen beslutar avsätta medel för nätverksforskning vid vissa av de nya högskolorna. Bakgrunden är bl a arbetet inom projektet Nätverksuniversitet Sydost. 21 miljoner kronor avsattes för forskning vid de tre högskolorna i sydost.

¬    Högskolestyrelsen beslutar att bygga ett ekologiskt teknikhus.

”Detta blev inte kort. Det beror på att HiK för mig inte kan gestaltas och konkretiseras i några milstolpar. Högskolan var mitt liv – från 35 års ålder till pensionen.”

Dan Isacson